Torsdag 23 november

 6 juni: svenska folkets dag

Det brukar sägas att om kan man sin historia så kan man sin framtid. Fredd Holm går i denna artikel igenom en mycket central del i vår historia. Svenska flaggans dag som är vår svenska nationaldag.

De äldsta flaggor som fungerat som nationella symboler började förekomma i olika stadsstater under 1100- och 1200-talen. Det hände även att revir markerades med flaggtecken i samband med upptäcktsfärder och krigiska företag.

Den Svenska flaggan - symbolen för vår frihet
Dess exakta ålder är okänd. De första säkra uppgifterna om en blå duk med gult kors är från mitten av 1500-talet, blått och gult (guld) har länge varit svenska färger. Folkungaättens vapen som 1275 blev kungavapen för Magnus Ladulås visade i ett blått fält ett upprest lejon av guld och som Sveriges riksvapen antogs 1364 av konung Albrekt av Mecklenburg en blå sköld med tre kronor av guld.

När dessa två vapen sammanfogades till stora Riksvapnet av konung Karl Knutsson Bonde (Karl VIII) år 1448, åtskiljdes sköldens fyra blå fält av ett gyllene kors. Detta är med stor sannolikhet förebilden till den Svenska flaggan. Gustav Vasa återupptog detta vapen vid sitt trontillträde. I hjärtskölden lät Gustav Vasa placera sin familjs vapensköld. Erik XIV förändrade vapnet något, men efter hans regeringstid återfick Riksvapnet sitt ursprungliga utseende. Riksvapnet är i stort sett likadant i nutiden.

Gustav Vasa och hans söner hävdade det gula korset som fanns mellan fälten i riksvapnet som en nationell symbol. Troligen kom idén även i detta fall från Karl Knutsson. Han antas vara den förste regent i Sverige som förde ett korsbanér med dominerande färger efter Riksvapnet. Dessa färger var gult och blått. Ivern hos Gustav Vasa och hans söner att återupprätta de traditioner som använts under Karl Knutssons regeringstid kan bland annat förklaras av att den politik som fördes av Karl Knutsson gynnade en svensk nationell enhet.

År 1557 användes den svenska flaggan första gången officiellt. Fem år senare, 1562, utfärdades en instruktion för Svenska flaggans förande till sjöss. År 1663 kom den första flagglagen som bestämde flaggornas utseende. Även örlogsflaggans utseende bestämdes av denna lag. Att hala flaggan på halv stång vid begravningsceremonier anses även ha sitt ursprung i traditioner inom flottan. Flaggans färg har varierat i olika tider. 1663 års flagglag stipulerade mörkare färger än de nuvarande. Gustaf II Adolf införde en tretungad, blågul flagga som 1906 ersattes av den nuvarande. Den Svenska flaggans färger är fastställda i det internationella systemet NCS.

Flaggningstraditioner
Flaggning har inte bestämts i lag utan har följt praxis. Kung Oscar II bestämde att flaggan på slottet skulle vara hissad när kungen vistades på slottet. Under den nationalistiska epoken då Oscar II regerade blev den svenska flaggan en populär nationell symbol. Vid skolor, prästgårdar och vid officiella byggnader förekom flaggning vid vissa högtidsdagar. Under den svensk-norska unionstiden hade den Svenska flaggan ett fält med norska flaggans färger. Denna flagga kallades allmänt sillsalaten. Efter unionsupplösningen 1905 blev den svenska flaggan utan unionsmärket föremål för nationalistisk kult. Den som hade råd skaffade sig en egen flaggstång och flagga för att demonstrera sin nationalistiska inställning.

Flaggning blev i början av 1900-talet populärt även vid enskilda familjemedlemmars högtidsdagar, till exempel vid konfirmation, bröllop, examensdagar och födelsedagar. I början av 1990-talet var antalet officiella flaggdagar 17 st, nämligen: nyårsdagen, påskdagen, pingstdagen, midsommardagen och juldagen; den 28 januari är det Karldagen, H M Konungens namnsdag, den 12 mars är det H K H kronprinsessan Viktorias namnsdag, den 30 april H M Konungens födelsedag, den 14 juli H K H Kronprinsessans födelsedag, den 8 augusti H M Drottningens namnsdag, den 23 december H M Drottningens födelsedag; samt 1 maj, 6 juni, 24 oktober (FN-dagen), 6 november Gustav Adolf-dagen, 10 december (Nobeldagen) och dagen för riksdagsval.

Den Svenska flaggan är en nationalsymbol och ska därför skötas med omsorg och respekt. Det vittnar om gott omdöme att inte använda en flagga som är urblekt eller fransig och trasig. Det är bättre att inte flagga alls om man har en flagga i dåligt skick. Om en flagga inte är användbar skall den destrueras genom bränning.

Skillnaden mellan flagga och fana är att en flagga hissas i en stång eller mast, en fana är fäst vid en stång som man bär framför sig i procession. Tiden 1 mars - 31 oktober hissas flaggan kl. 08.00, tiden 1 november - 28 (29) februari hissas flaggan kl. 09.00. Under hela året ska flaggan nedhalas vid solens nedgång, dock senast kl. 21.00.

Flagglagen
Nu gällande flagglag är utfärdad den 29 april 1982 och tillämpad den 1 januari 1983. (SFS 1982:269). Där beskrivs förutom den vanliga, tvärskurna flaggan även de kungliga flaggorna och örlogsflaggan, som är tretungade. De kungliga tretungade flaggorna har dessutom stora eller lilla riksvapnet i ett vitt fält över korsmitten. Flaggan får inte förses med bokstäver eller andra tecken utöver vad som beskrivs i lagen (Detta gäller även tryck). Flaggan får inte heller utan särskilt tillstånd användas i varumärke och liknande. Lagen saknar föreskrifter om den blågula vimpeln, men det är givet att dess färger bör överensstämma med flaggans.

Nationalsången
Vår välkända "Du gamla, du fria" är faktiskt inte någon officiellt påbjuden nationalsång. Sveriges nationalsång sjöngs offentligt första gången 1844, men fick sin karaktär av en patriotisk folksång vid slutet av 1800-talet. Den har däremot aldrig antagits som någon officiell nationalsång. Sången blev dock omtyckt, och har sedan kommit att ses som vår nationalsång.

Texten (från början "Du gamla, du friska") är skriven av fornforskaren och folkloristen Richard Dybeck (1811-1877) och musiken är en västmanländsk folkmelodi. Den slog igenom som nationalsång på 1890-talet.

Om man tänker efter lite, kan ett land ha en finare nationalsång än den som hela folket har tagit till sitt hjärta och utan godkännande från någon överhet som har valt att betrakta den som sin riktiga nationalsång? Nationalromantiskt eller ej - nog är det väl en viss känsla med att man förenar sig med sina landsmän i en sång med så nobel historia.

Från Svenska flaggans dag till Nationaldagen
Den Svenska nationaldagen har sina rötter i att Skansens grundare, Arthur Hazelius, år 1893 anordnade en stor vårfest på Skansen i Stockholm som pågick under fyra dagar och avslutades den 6 juni med en "Nationalfest till firande af våra historiska minnen".

Flaggdagen 1893 firades under högtidliga former och en stor anslutning. Hazelius begav sig till Stockholms slott i en av museets sjuglasvagnar för att bjuda in den dåvarande konungen, Oscar II till festen. År 1894 gick ett festtåg genom Stockholm med armborstskyttar klädda i daladräkter, med riddare, knektar och drabanter följda av ungdomar klädda i folkdräkter, året därpå deltog 2 000 av Stockholms folkskolebarn, alla med blågula flaggor i händerna.

Arthur Hazelius hade valt den 6 juni av två skäl:
- Dels hade Gustav Vasa valts till Sveriges konung i Strängnäs just den 6 juni år 1523, därmed kom den svenska nationalstaten till. Under Gustav Vasa omvandlades en löst sammanhållen union mellan adelstyrda landområden till en stat med enhetlig och gemensam styrelse och med Stockholm som huvudstad. Många statliga myndigheter skapades - av vilka flera fortfarande återfinns i den statliga organisationen. Ett nät av städer och handelsplatser anlades. Därigenom bröts det svenska bondesamhällets isolering och det blev en väsentlig del av svensk ekonomi. Därmed lades en viktig grund till den utveckling som på krokiga vägar lett till vårt moderna industrisamhälle. Gustav Vasa fick utstå en hel del opposition, delvis av våldsamt slag, något som understöddes av den gamla högadeln som han berövat mycket av dess gamla maktställning. Vid sin död hade han dock lyckats med att omvandla vårt land till en modern och stabil stat. Vi sentida svenskar, som fortfarande lever i och drar nytta av vår grundlägande enighet i den Svenska Nationalstaten, kan nog vara överens om det värdiga i att fira kröningsdagen 1523 var inledningen till vad vi är idag.

- För det andra var det för att regeringsformen skrevs under just detta datum år 1809. Efter en orolig tid, ett olyckligt krig med ryssarna som gav oss rysskräck i generationer, avsattes den dåvarande kungen, Gustav IV Adolf. En ny grundlag arbetades fram, riksdagen fastslog de allmänna medborgerliga friheterna och rättigheterna, samvetsfrihet, säkerhet till person och egendom samt tryckfrihet och yttrandefrihet, regeringsformen underskrevs den 6 juni 1809 av regeringen och var giltig under en mycket lång tid. Den gällande regeringsformen antogs den 6 juni 1974.

Flaggfesten den 6 juni var en Stockholmsangelägenhet fram till första världskriget, men under ofärdsåren väcktes fosterländska känslor till liv i landet, år 1915 fick grosshandlaren Nils Ljunggren en idé att man skulle fira en Svenska flaggans dag i hela landet och lade fram sitt förslag till chefsinstruktören i Stockholms landstormsbefälsförening, Carl Jegerhielm.

Jegerhielm tyckte om idén och tillsatte en organisationskommitté som skulle undersöka frågan. I april 1916 konstituterades en styrelse för Svenska Flaggans Dag som ville verka för en nationell samling kring flaggan. Till förste ordförande i styrelsen utsågs överkommendanten i Stockholm, överste Carl Rosenblad. I styrelsen ingick också styresmannen för Skansen.  

Den 6 juni 1916 samlades så för första gången invånare i olika delar av landet till en gemensam och opolitisk hyllning till fosterlandet med flaggan som symbol. I Stockholm hade myndigheterna rest flaggstänger, och man flaggade på allmäna platser hela dagen. Spårvagnarna och bilar var prydda med Svenska flaggor. Man hade flyttat festen till Stockholms Stadion, där de olympiska spelen för övrigt hölls 1912. Det var fullt med folk som hade samlats för att fira Svenska flaggans dag, på Stadion sjöngs då för första gången "Sveriges flagga" som K G Ossiannilsson skrivit texten till, Hugo Alfvén tonsatte sången och ledde framförandet. Det hölls också en fest på Skansen med sång och fosterländska tal.

Ett viktigt initiativ togs också av grosshandlare J.P. Åhlen 1916. I Åhlen & Holms katalog erbjöd han sig att skänka 2 000 flaggor till dem som kunde visa att de hade egna flaggstänger. Han fick in 16 000 ansökningar och startade därefter en insamling och kunde dela ut 8 000 flaggor. 1918 började också styrelsen för Svenska flaggans Dag att dela ut fanor och flaggor. Den första flaggan delades ut av konung Gustav V till Klara folkskola i Stockholm vid festen på Stadion den 6 juni 1918. Ända sedan dess har styrelsen fortsatt att dela ut fanor och flaggor från år 1936, i samarbete med landshövdingarna och med hjälp av komittéer som bildats ute i länen. De stora arrangemangen på Stadion fortsatte att bedrivas fram till år 1962, men därefter flyttades 6 juni-festen tillbaka till Skansen där den sedan dess har firats.

Hissa flaggan! Stolta samlingstecken! Se hur vinden fyller silkesvecken med dess gyllene kors i fälten blå. Det är löftet, som vi aldrig svike, att de svenskes gamla stora rike fritt i tiders tider skall bestå.
- Av Prins Wilhelm

Under den nuvarande demokratiseringens period har flaggor fått en allt bredare förankring hos vårt folk. Fosterlandskänslan har levt kvar i ny gestalt i vårt samhälle, det är de många folkrörelserna - hembygdsrörelsen, idrottsrörelsen och det frivilliga försvaret - som har sörjt för att flaggan kommit till heders i högtidliga sammanhang. Naturligtvis har också organisationen Svenska flaggans Dag på olika sätt bidragit till att popularisera flaggan. Under andra världskrigets år samlade sig vårt folk självfallet kring den blå-gula flaggan, symbolen för landets oavhängighet och fria statsskick.    

Artikel skriven av Fredd

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1