2. Glömskans sista timmar

Här bland höga fjäll och dalar
Ibland gammalt skär och sjö
Där mörker täcker jorden
Hon väver täcken utav snö
Hör till eko från vår forntid
Lyss till fablers äldre skrift
Där skalder diktat minnen
Om levnadsöden kamp, bedrift

Här i glömskans ssita timmar
I förnekelse och dröm
I förvirringens täta dimma
Glöm mina vänner glöm

Allt det gamla som värt minnas
Göms i myllan tynar bort
Ibland resta sten parader
Flammar ljus till dem som gått
Genom alla livets öden
Rak i ryggen stolt i blick
Över nejder över vidder
I tid som flytt han vandrar fritt

Och när sorgens tårar rinner
Över svunna tiders frakt
När tidens tand blir evighet
Och skammens bojor brast
Och nu till jord han återvänder
Han förmultnas där allting fötts
Själen skiljs från märg och ben
När den sista kraften dött

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1