Lördag 5 december

2. Bråvalla hed

I tider av ondska och främmande hot,
Är det vanligt att vanmakt hos fega slår rot.
Somliga menar att tiden är nära,
För mörkret att lägra landet vårt kära.
Somliga menar att skymningen stundar,
Men giv ej ära åt skällande hundar!

En gång i urtid vid Bråvalla hed.
Våra förfäder möttes i fylking och stred.
För heder och ära - för sanning och rätt.
När slaget var över de folken var ett.
Ty blodet var samma på sidorna båda,
Och över striden blott Oden kan råda.

Vakna nu söner av asars ätt.
Återtag Sverige, till det har ni rätt!
Fråga ej efter lag eller lov,
Ångra nu bara hur länge ni sov!
Kampen nu kallar svear och göter,
Tillsammans för Sverige ödet vi möter

När slaget var över vid Bråvalla hed,
Valkyrior hemåt mot Valhalla red.
Ur blodet på marken där kämparna dött,
Växte vårt släkte, Sverige var fött.
Nationen och folket är samma som då,
Tillsammans för alltid vi måste bestå!

Glöm aldrig slaget vid bråvalla bort.
Vi danades där till vår säregna sort.
Nordiska stammar gjöts till en,
Svear och göter blev då svenska män.
Sverige och svenskarna strider vi för,
Sverige ska leva, fastän vi dör!

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1