Fredag 15 november

4. Ultima Thule - Ginnungagap


En värld av ljus och eld så het.
Här flammar svärd för Surt, jag vet.
Evigt mörker, aldrig tö.
Från flammor fjärran, is och snö
Tomhet är och intighet
Ett djup vars gap är evighet
Elivågor, etterkallt
Nifelheim där is är allt.

Rimfrost, ånga, hetta, köld
I vindlös luft driver glödstänkt dunst.
Snart dryper is av liv! Se, där dryper is av liv!

Ur iskallt berg kom liv och märg.
Fram dröp som droppar Ymer arg.
Ondskans barn, Rimtursa ätt.
Avlad fram av jättens svett.

Rimfrost, ånga, hetta, köld
I vindlös luft driver glödstänkt dunst.
Snart dryper is av liv! Se, där dryper is av liv!

Rimfrost, ånga, eld!
I gapets tomhet faller frostig tår.
Rimfrost, hetta, köld!
I gapet smalt, och blev till allt.

Där ock i gap blir andra ting
Av makten luras tomheten.
Ur tungsmekt saltsten, Bore fram!
Han ättefar till gudars stam.

Rimfrost, ånga, hetta, köld
I vindlös luft driver glödstänkt dunst.
Snart dryper is av liv! Se, där dryper is av liv!

Rimfrost, ånga, eld!
I gapets tomhet faller frostig tår.
Rimfrost, hetta, köld!
I gapet smalt, och blev till allt.

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1