Onsdag 28 juni

Intervju med Korpöga


Hur är läget med grabbarna i Korpöga idag?
- Bra, vi har haft en välbehövlig period där vi tagit det lugnt på musikfronten, vi har dock aldrig avstannat helt, och nu känns det som att vi drar igång på allvar snart igen.

Kan ni presentera er själva och dra en kort historia om bandet?
- Korpöga är Tomas Ringdahl och Linus Bylund. Båda har för närvarande fasta förhållanden och Linus har dessutom två små döttrar. Vi är kollegor även i vårt dagliga arbete och även om vi inte har samma arbetsuppgifter så blir det en del skitsnack mellan varven och vi lunchar ihop ett par gånger i veckan. Det var väl det där skitsnackandet som lade grunden till Korpöga egentligen. Nånting såhär gick det till:

Linus - som inte hade nån musikalisk historia överhuvudtaget sånär som på några totalt misslyckade terminer med gitarrlektioner på mellanstadiet - tyckte att det vore häftigt att göra en tung metal-version av Cornelis Vreeswijks "Turistens Klagan". (Ni vet Raj-raj-ra-raj-raj-raj-raj-raj, med barnkören och skratten i bakgrunden).

Eftersom Linus kände till att Tomas hade en hemmastudio och kunde spela flera instrument så lade han fram idén till Tomas. Tomas tyckte att det lät som en kul grej att göra och började tillbringa kvällarna med att knåpa på grunden till denna cover. Rätt som det var så bestämde vi oss för att den var tillräckligt färdig för att vi båda måste engageras i knåpandet så vi åkte hem till Tomas en fredagskväll efter jobbet.

I bilen på väg hem till Tomas, som bor ganska långt utanför Stockholm, diskuterade vi vem som skulle sjunga på Cornelis-covern. Tomas menade att Linus lite grövre röst passade bättre till en så tung låt, medan Linus bestämt hävdade att han närmast var tondöv. Tomas tvingade då Linus att sjunga ”bä-bä vita lamm” och konstaterade sedan att även om det fanns en del att jobba på så var det inget fel på tonsäkerheten.

Senare på kvällen föddes projektet Korpöga i och med att Tomas tyckte att det vore roligare att göra något eget i stället för att göra om andras verk, även om namnet Korpöga kom senare.

Några ändringar sedan starten i banduppställningen?
- Nja, på första skivan (...I Byarna Orkan) medverkade Tomas dåvarande flickvän Cicci, både på flöjt och sång, och det blir nog svårt på nästa skiva. Inte för att det råder någon oöverkomlig osämja dem emellan, men för att hon och Tomas vid den tidpunkten bodde ihop och att hon nu bor någon helt annan stans. Men det blir extremt svårt att hitta nån som kan köra lika bra och som är lika lätt att ”kalla in”. Det finns några idéer, men inget färdigt.

I övrigt består Korpöga som vanligt enkom av Linus och Tomas och det är inget vi vill ändra på. Smidigheten i att vara bara två bandmedlemmar överträffar vida fördelarna med att vara fler, särskilt när båda arbetar full tid och en har familj att ta hand om.

Ert debutalbum "I Byarna Orkan", som du tidigare nämnde, släpptes för ett tag sedan, hur har responsen varit hittils från lyssnarna? Är ni själva helt nöjda med resultatet, eller är det något såhär i efterhand ni skulle vilja ändra? Har försäljningen hittills varit i den linje ni förväntat er?

- Den respons vi fått via e-post och liknande har varit renodlat positiv faktiskt! Långt över förväntan. Om vi skulle jobba med ett album tills vi var helt nöjda så skulle vi nog få hålla på i tiotals år, och frågan är om vi ändå inte skulle hitta fel när det väl släpptes.

Nej, vi är inte helt nöjda, och det kommer aldrig att vara målet för oss. En sak som vi till exempel behärskar i mycket högre grad i dag än då vi producerade "...I Byarna Orkan" är själva slutmixningen. Albumet låter lite väl mycket demo i vissa anläggningar i vårt tycke. Värt att notera i det sammanhanget är att den enda som framfört kritik som tangerar det ämnet är Uffe på butiken No Shame i Nyköping, som för övrigt är den distributör som sålt flest av albumet i fråga. Tack Uffe!

Att vi lärt oss mycket på mixningsfronten kan man höra på Carolus Rex 8 där både den för samlingen unika ”Ditt sagolika land” och den remastrade ”Gille” låter mycket proffsigare än nämnda album.

Detta är dessutom ett eget släpp från er, utan skivbolag eller nåt bakom er. Hur kommer det sig, var det ingen som visade intresse, vilket jag finner märkligt isånafall, eller kände ni helt enkelt att ni har större kontroll över plattan och allt om ni släpper den själva?
- Vi gjorde faktiskt inget helhjärtat försök att ragga bolag. Vi var i kontakt med nåt mindre bolag, men då var det frågan om medverkan på en samlingsskiva och vi hade färdigt material för ett fullt album så vi var inte så sugna på det. Dessutom har vi jävligt bestämda uppfattningar om saker och ting (efter att vi kommit överens sinsemellan) så det skulle nog bli en del konflikter om nån utomstående kom och ville ha åsikter. Vi räknade helt enkelt kallt med att vi skulle kunna få tillbaka de investerade pengarna, och det målet är i princip nått.

Ni medverkade som ni tidigare nämnde på samlingsplattan Carolus Rex 8 på Ultima Thule records tidigare i år dessutom, kommer det bli något ytterligare samarbete med dem i fortsättningen eller någon diskussion om att släppa nästa platta hos dem?

- Oj, nej vi har inte fört några sådana diskussioner med dem. Men vi kommer självfallet att i första hand kontakta just dem om vi känner att vi behöver hyra en" riktig” studio eller på annat sätt fordrar hjälp utifrån. Det vore ju naturligtvis en enorm ära att på något sätt samarbeta med dem ytterligare.

Vilken låt från senaste skivan står er närmast hjärtat, som har en särskild betydelse för er? Varför är just den låten så speciell?
- Linus: "Förlåt" är ju egentligen skriven från mig till min förstfödda dotter och den har såklart en särskild plats hos mig.

- Tomas: "Gille" har ju blivit något av en monsterhit, åtminstone i vår vänskapkrets, och eftersom jag är pappa till låten, åtminstone till 90%, så står den mig såklart nära.

Har ni redan något nytt material på gång, till antingen en singel eller början på en ny fullängdare?
- Vi har en massa idéer, men väldigt lite konkret. En sommarversion på samma tema som Gille ligger till exempel och pyr. Tanken är att nästa platta ska vara ett dubbelalbum där en skiva är nytt material och den andra är covers på en salig blandning av äldre låtar.

Varför bestämde ni er för att köra igång med ett band överhuvudtaget, vad influerade er till detta?
- När det gäller influenser och inspiration så måste ju Ultima Thule nämnas. Inte för att deras plattor snurrar särskilt frekvent just nu, men åtminstone Linus hela uppväxt är kantad av den glädje och stolthet som står att finna i deras musik, Tomas skivsamling saknar inte heller Thulealster.

Har ni spelat i andra band före Korpöga, eller något sidoprojekt ni sysslar med just nu?
- Linus har noll att redovisa på den punkten, medan Tomas har spelat i flera band och sysslat med musik sen han gick på lågstadiet.

Kommer vi få se er spela live någon gång, med inhyrda extramedlemmar förstås, eller kommer ni fortsätta som ett studioband? Fått någon tillfrågan angående Kuggnäs till sommaren?
- Nja, vi kanske spelar live i framtiden, antingen med kompband eller med inspelade trummor och bas i bakgrunden, men i grunden kommer vi nog att fortsätta vara ett studioband. Gällande Kuggnäs så finns ingen sådan förfrågan.

Det har faktiskt kommit ganska många nya band till scenen på sistone, bland annat Eldgrim, SOT och ni såklart. Hur tycker ni att dagens band allmänt står upp mot dom gamla Vikingarocksbanden?
- I ärlighetens namn så har vi väldigt dålig koll på Vikingarockscenen. Men det beror ju på vad du menar med nya respektive gamla band; Hel och Nille (under olika artistnamn) är ju talangfulla, men det är svårt att hävda att någon slår Thule, och det beror ju delvis på Thules enorma kvantitet och att de hållit på så sjukt länge.

Nu ska jag inte ta upp mer av er tid, men har ni något ni skulle vilja tillägga eller säga till de som läser detta?
- Nej, inga tillägg, men vi vill tacka för dina utomordentligt väl genomtänkta frågor.

- Marcus

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1