Söndag 20 augusti

Intervju med Ullis från Hel.


Hur är läget med Ullis idag?
- Bara bra tack! Känns underbart med semester, även om vädret kunde varit bättre.

Kan du presentera dig själv och berätta lite vad du haft för dig sedan tiden med Hel, har du varit fortsatt involverad i musiken på något sätt, om än utanför Vikingarockscenen?
- Jag har sedan uppbrottet med Hel fortsatt sjunga i olika musikprojekt. Just nu samarbetar jag med Adde Norlin och Piere Karlsson, som driver en egen studio. Därmed har vi full tillgång till inspelning och kan i lugn och ro testa oss fram i det vi gör. Vi har spelat in en hel del olika musikstilar för att komma fram till hur vi vill låta och vad som känns naturligt och bekvämt. Vi har nu landat i en genre som kallas "medeltidsrock" och vi inspireras av band typ Blackmore's Night, Magnum och skotsk/irländsk musik. Man kan benämna musikstilen som en blandning av folkmusik och rock, men inspirationen ligger mer åt den Engelska rocken än Svenska Vikingarocken. Våra texter är skrivna på Engelska. Vad vår grej blir av det här återstår att se, men vi spelar just nu in för fullt.

Hel splittrades för några år sedan nu, och kommer automatiskt funderingen varför? Bestämde ni er helt enkelt att ni fått nog ut av bandet eller vad låg bakom detta beslut?
- Det låter säkert som cliché, men det blev allt svårare att samarbeta ihop då vi drogs åt olika håll. Vi ville olika saker och inspirerades av andra källor än tidigare. Detta ledde till att det blev svårt att kommunicera och skapa musik. Något som också bidrog till uppbrottet var nekade spelningar i sista minuten, försämrad skivförsäljning och den ständiga stämpeln att vi var ett politiskt band. Detta tog till slut för mycket energi och vi valde att bryta upp.

Hörde många lyssnare av sig till er när nyheten att ni skulle lägga av kom ut, vilka var de vanligaste reaktionerna, och var ni nära att ångra ert beslut att avsluta kapitlet Hel vid någon tidpunkt?
- Det blev en del starka reaktioner, men vi visades även stor respekt för vårt beslut. Vi hade stort stöd av Thule Records, S.R.M.C. och andra arrangörer, vilket kändes bra eftersom det var ett svårt beslut att fatta. Vi kände, och känner nog än idag, att vi svikit många hängivna fans. Så här i efterhand kan vi ångra att vi inte avslutade på ett värdigare sätt, kanske i form av en sista spelning. Tyvärr så fanns inte energin till det då.

Er skiva "Valkyriors Dom" är en av de mest hyllade skivorna inom genren och tog Vikingarocken till nya höjder, medan efterföljande skivor fått en del oförståelig kritik från vissa håll. Känner ni själva att ni kunde uppnå samma resultat på de senare skivorna också, eller hur ser ni på detta idag?
- "Valkyriors Dom" blev nog något av Hel's signum och satte en självklar press på nästkommande skivor. Lika gärna som vi ville uppnå samma sound på de övriga skivorna så ville vi experimentera och utvecklas. Dessa två poler är svåra att förena när man är flera individer som ska samarbeta. Produktionen skedde också blixtsnabbt och vi hade mer negativ stress att slåss mot än vid inspelningen av Valkyriors Dom. Vi hade ju samtliga i bandet heltidsjobb/studier och familjer.

Förutom bandprojekt i allmänhet, håller du och din syster er fortfarande engagerade inom scenen på något sätt?
- Vårt nya band heter Threnody (Ulle, Adde & Piere). Malin och jag har gjort en del demos ihop och hon har även spelat in en del egna grejer efter Hel. Hon inledde bl.a. ett samarbete med Chino från Nidhöggs Vrede som hette Höstmörker, men tyvärr blev det svårt att fullfölja projektet då det geografiska avståndet var för stort.

Finns det någon chans att vi får se Hel återförenas någon gång, om än bara för en nostalgispelning? Har ni förresten något osläppt material liggandes som kan tänkas släppas någon gång i framtiden? Som demolåtarna "Turn the page" och "Courageous soul" t.ex, varför har dessa inte släppts?
- Återförening – nej.

Vi har en del outgivna låtar, men endast i demoversioner. Anledningen till att demoversionerna inte släppts är att vi inte jobbade fram en tillräckligt bra kvalitet på dem. Dock finns det tre låtar som ligger i Thule Records händer. När vi skickade material till Carolus Rex 8 så fick de fem låtar att välja mellan. Av dessa fem plockades "Genom tid och rum" och "For the brave" ut. (De övriga låtarna är "Courageous Soul", "Vargasången" och "Underbara Nord").

Vi har även två liveinspelningar liggande – en från Njurunda och en från Sundsvall.

Ni var det första bandet med kvinnliga vokalister inom Vikingarocken, varför tror du det dröjde ända till slutet av 90-talet innan kvinnor började medverka i band inom denna genre? Ni har haft ett par efterföljare i band som Dagaz och nu SOT.. vad tycker du om dessa band, och hur väl har de lyckats bära upp den kvinnliga sidan av Vikingarocken?
- Jag tror inte att det är unikt inom just Vikingarocken att tjejer inte har samma tillträde som killar. Det är ett vanligt fenomen inom alla musikgenrer. Läste någonstans att Hultfredsfestivalens scener var väldigt mansdominerade. Hårdrocken innehåller heller inte speciellt många kvinnor. Om tjejer mot all förmodan lyckas ta sig in på arenan så verkar det som de inte får samma stöd som killar, vare sig ekonomiskt eller marknadsföringsmässigt.

Vad som gjorde att vi i Hel lyckades hålla oss kvar var nog dels att vi kom med något nytt och udda. Vi fick en bra start och respons och sålde hyfsat bra. Vi hade också tur som slog igenom i rätt tid, d.v.s. innan nedladdningar från nätet tog fart.

Jag måste erkänna att jag inte lyssnat på SOT, och kan därför inte uttala mig om det de gör. Hoppas de lyckas och att de kör vidare med det de tror på. Vad gäller Dagaz så körde vi en del ihop med dem, vilket var kul. Jag tycker Malin i Dagaz var en duktig sångerska med massor av positiv energi och stark målmedvetenhet.

Völund Smed har ju blivit aktiva nu igen, och du har tidigare deltagit i låtar med andra band, så blir det måhända någon duett med Micke vi får höra härnäst som ett litet inhopp?
- Hehe, man vet ju aldrig.. Passar på att önska bandet lycka till, kul att de kör vidare!

Ni lyckades bli ett väldigt uppskattat band även hos människor som i vanliga fall inte känner sig hemma inom denna genre, varför var detta tror du?

- Jag tror att vår musik var ganska "neutral" och det är även svårt att säga om vi verkligen var ett Vikingarockband. Det ligger nog i betraktarens ögon att klassa oss som det ena eller det andra. Våra texter hade i de flesta fall en dubbelmening, alltså öppna för tolkning. Musikmässigt så lade vi ofta in en mjukare och mer melodiös touch än övriga Vikingarockband. Jag tror att våra låtar därför tilltalade en större skara människor.

Jag måste berömma dig för er avslutning på Carolus Rex 8 med de tidigare nämnda låtarna "Genom tid och rum" och "For the brave", vilka var bland de vackraste verk jag hört. Och särskilt ljuva ballader har ju varit en specialitet för er.. jag känner människor som blivit som mest tårögda av bl.a "Själaro" och "Farväl", två väldigt vackra och dystra melodier. Men vilken är i dina ögon favoriten?
- Tack! Det känns alltid kul att kunna beröra med det man gör. Mina personliga favoriter är "Själaro", "Eldsjäl" och "Genom Tid och Rum". Om jag ska välja en favorit att spela live så måste det bli "Vi sålde våra hemman". Det kändes alltid som vi lyckades förmedla vår känsla med låten, som om att den nådde fram till publiken. En inbjudande allsångslåt!

Och som lite av en följdfråga till det.. Vad är det bästa du tycker att ni lyckats förmedla i någon av er lyrik?
- Av alla mail från fans att döma så är "Mörker" och "Eldsjäl" två låtar som berört textmässigt. Personligen så kan jag inte komma på någon speciell favorit. Däremot är jag allmänt nöjd med budskapet i flera låtar om att man ska stå upp för sig själv och gå sin egen väg.

Blev utformningen av bandet och dess sound densamma som var tänkt från början, eller experimenterade ni er genom olika ting innan debutsläppet?
- Det var en utmaning att sätta sig in i en annan genre än den vi tidigare sysslat med. Vi hade inte riktigt klart för oss vilket sound det skulle bli, men efterhand så löpte det på och kändes som en bekväm stil.

Många misstar Vikingarocksband som rasistiska, men ni har tagit en ordentlig ställning och tackade t.o.m Exit på en av era skivor, vad ligger bakom detta?

- Vi gjorde inte musik för WP-anhängare, utan för ALLA. Det fanns inga som helst rasistiska eller politiska budskap i vår musik eftersom vi inte hade sådana åsikter. När vi trots detta blev anklagade för att vara politiska så var vi självklart tvungna att säga ifrån.

Sorgligt är att bara för att vi låg på Thule Records och har spelat på ex. Kuggnäs och arrangerade spelningar med andra band som går under genren Vikingarock så klassas man som rasistiskt band. Okunskapen är tyvärr väldigt stor vad gäller Vikingarocken och detta gör mig än idag riktigt förbannad.

Vi blev kontaktade av Exit eftersom de ofta fick förfrågningar på sina föreläsningar om huruvida vi var ett rasistiskt band eller inte. De "försvarade" oss alltid och berättade om oss som ett opolitiskt band som stod upp för den svenska historien och kulturen. Nationalism är inte detsamma som Nazism och detta klargjorde Exit tydligt på sina föreläsningar. Vi ville bl.a. därför uppmärksamma deras arbete och tyckte de gjorde ett bra jobb.

Ni har haft hjälp av temporära medlemmar i form av Cia Hedmark och Adde Norlin som tillförde fiol respektive keyboard, varför togs dessa samarbeten upp och var ni nöjda med hur experimenten med ert sound lät i slutändan? Och varför tog samarbetet med Cia slut?
- Cia kontaktade oss och erbjöd oss sin musikaliska kunskap. Vi kände till Otyg och Vintersorg och gillade det vi hört av henne. Dessutom hade vi en ambition att införa mer folkmusik i Hel och vi tyckte att just fiol vore en cool grej att testa. Cia är en väldigt begåvad musiker men fick alldeles för lite tid att bidra med sitt kunnande på skivan "Bortglömda Tid". Ett år senare valde Cia att gå vidare och efter vad jag hört så har hon lyckats väldigt bra med sitt band Casket Casey.

Adde hade vi sedan tidigare samarbetat med, då han var basist/keyboardist i vårt band innan vi blev Hel. Han valde att kliva åt sidan när vi spelade in låtar till Carolus Rex 4. Hel var inte tänkt att bli Hel som band då.. Han fanns även med i bakgrunden och hjälpte oss med diverse arbeten såsom foto, mixning live och studio inspelning osv. 2004 hoppade Adde in och backade upp live. Sedan startade Piere, Adde och Esa en egen musikstudio – Peanut Music AB.

Soundmässigt försökte vi utvecklas hela tiden och det vi gjorde just då kändes fräscht och bra.

Kommer du ihåg er första spelning? Var den ägde rum, hur det gick osv?
- Absolut! Det var på Holmgång i Borås -99. Vi hade ännu inte släppt Valkyriors Dom, utan endast lagt ut halva låtar av "Hels Rike" och "Förfall" på Thules hemsida. Vi var otroligt nervösa eftersom vi hade så få låtar att lira och inte hade en aning om hur vi skulle bli mottagna. Trots allt så gick det bra, vi fick ett schysst bemötande av publiken och en liten försmak av vad som komma skulle.

Och dessutom, var ägde er sista spelning rum? Visste ni vid den tidpunkten att detta var sista gången Hel skulle stå på scen tillsammans, det måste ha varit väldigt emotionellt efter såpass många år tillsammans som ett band isånafall?

- Sista spelningen med Hel ägde rum i Falun, oktober 2004. Vi hade då ingen aning om att det skulle bli vår sista spelning och därför blev det heller inte någon emotionellt jobbig upplevelse.

Vad är ditt bästa respektive värsta minnet från tiden tillsammans i bandet?
- Bästa minnet måste nog vara spelningen på Vikingavallen i Stallarholmen. Allting stämde från början till slut. På de flesta av våra spelningar kan jag bara ge toppbetyg till publiken och arrangörerna, även om vi ibland säkert sög på scen.. Vi hade alltid väldigt kul och blev väl bemötta dit vi kom. Värt att nämnas är också spelningarna i Tyskland och Italien – det är både skumt och smickrande när människor som inte förstår ett ord svenska kan ens texter utantill.

Mina värsta minnen från Heltiden är borttappade pass en timme innan flyg hem, alla förseningar p.g.a. klantigheter (TACK Piere för ditt stora tålamod och kontroll över det materiella!), vidriga bajamajor och omklädningsrum som INTE var gjorda för tjejer, baksmällor i många långa timmar i bussen på väg hem..

Ett roligt minne för hela bandet: När vi tillsammans med arrangörerna S.R.M.C. stämde Hallberg kommun på 80 000 kr för utebliven spelning. OCH VANN! Rättvisa skipades till slut och vi fick äntligen bevis på att förtalen mot oss var lögner.

Alla i bandet hade sina personliga egenskaper – på gott och ont. Vi delade mycket skratt och gråt och hade många oförglömliga stunder ihop. Hel-tiden var en rolig tid i mitt liv som jag aldrig skulle vilja ha ogjord!

Vilka har varit dom roligaste låtarna att spela live, och vilka har dragit igång publiken mest?
- "Valkyriors Dom" var alltid lika röjig att spela. Allsång med "Eldsjäl" och "Själaro". Jag hade en personlig favorit som vi tyvärr spelade för sällan – "Livsfärd i Blindo". Det var nog ingen helgjuten livelåt, men jag gillade texten och känslan av hårdrock i den.

Nu ska jag inte ta upp mer av din tid, men har du något du slutligen vill tillägga eller säga till de som läser detta?
- Tack Marcus för en intressant och kul intervju!

Till våra fans vill jag säga: Stort tack för allt stöd ni visat trots tuffa tider. Tack också till Thule, S.R.M.C. och Richard för ett bra samarbete och all back-up.

- Marcus

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1