Kuggnäsfestivalen 6-7 augusti 2004
Nu finns äntligen en recension på festivalhelgen på Kuggnäs 2004 upplagt, samt på band som spelade. Vi ber så hemskt mycket om ursäkt för att ni har fått vänta så länge. Tyvärr så har vi på grund av för dåliga kunskaper om vissa band/musikstilar inte kunnat skriva några recensioner på några band som de förtjänar. Men nu finns alltså recensioner upplagda och vi hoppas att ni ska få en trevlig lässtund!
Kuggnäsfestivalen 2004, övergripande artikel
Kuggnäs motorgård, på Arnö, några kilometer utanför Nyköping organiserade även i år en mycket välbesökt tvådagarsfestival, festligheterna gick lugnt till och deltagarna fick njuta av ett otroligt vackert väder med en värmebölja utan dess like. Många av deltagarna sökte sig därför till stranden som ligger cirka fyra kilometer därifrån för att svalka sig. Hela 13 band spelade under helgen, tyvärr så blev det förhinder för Njord på lördagen, men Heroes spelade istället lite senare istället för dem. Mind in hase var ett annat band som fick förhinder på lördagen och inte kunde spela. Men publiken var mycket nöjd över de 13 band som spelade och glädjen sitter nog i fortfarande hos många om man får gissa. Som mest blev det omkring 900 personer som deltog i år vilket får ses som en kraftig minskning jämfört med året innan då ca 1800 personer var på plats, men det var dock väntat med tanke på att huvudattraktionen Ultima Thule i år avstod från att spela.
Några anlände till Kuggnäs redan på torsdagen och satte upp sina tält och började förfesta lite smått. Men större delen av besökarna anlände på fredag eftermiddag, det såg ut som om det skulle bli ont om tältplatser och parkeringar, men de räckte mer än väl trots allt. På lördagen kunde man notera att 700 personer hade tagit sig till Kuggnäs. Man hade slagit ner ett stort havrefält, så de som saknade liggunderlag kunde ligga ganska bekvämt även dem, och man hade även satt upp belysning på en av tältplatserna sedan det framkommit uppgifter om stölder förra året. Tyvärr så förekom det en del ölstölder ur tälten i år, vilket är mycket beklagligt, och ett mycket dåligt beteende. Vikingarockare håller ihop och beter sig inte på det sättet!
På fredagen sprang många runt och var spända för att få höra det första bandet, det hade utannonserats att någon form av förband skulle spela redan runt klockan 16.00, men runt 17-tiden så klev Njord upp för att göra en soundcheck, och det stora antalet besökare kunde inte dra sig ifrån att ösa till det ens en gång! När Njord-gänget senare klev ner så undrade publiken om spelningen var slut. Men de mycket roade Njord-medlemmarna kunde skrattande tala om att det bara var en soundcheck som nyss genomförts, och att samma låt ju hade spelats tre gånger. Så när de senare drog igång spelningen så var stämningen på topp hos publiken som länge längtat efter festivalen.
På fredagen spelade fyra band; Njord, Dagaz, Heroes och The Errols. Det var drag hela dagen från kvällens början till slut. Njord uppskattades mycket väl av publiken som sjöng med och var i toppform. Tyvärr blev det mindre ös när Dagaz spelade, men låt oss hoppas på att publiken är mer taggad nästa gång Dagaz spelar, då det är ett band som verkligen är bra live. Därefter spelade Heroes som samlade en väldigt stor publik, och därpå The Errols som gillades totalt av publiken. Stämningen var på topp och folk hade det mycket trevligt.
Publiken skötte sig väldigt bra, inga bråk och incidenter förekom mer än ett överfall på natten till lördag på tältområdet, men som inte påverkade festivalen mer än att ett band som skulle spela på lördagen tvingades ställa in.
Många festade långt in på småtimmarna på lördagsmorgonen, på terrassen kunde man se nyförälskade par sitta och gosa, folk som satt och småpratade och drack öl, medan andra hade somnat på gräsmattan nere vid scenen. Nere på tältområdet så var det också fullt ös på natten, folk satt och spelade musik och hade trevligt, medan andra som hade fått i sig större mängder alkohol roade sig med att dra runt på en kundvagn som de släpat upp ända från snabbköpet nere vid infarten till Arnö, några kilometer från Kuggnäs.
På lördagsmorgonen vaknade de flesta (de som sov) av en stekande sol som låg och värmde från en klarblå himmel. Under dagen noterades det att det var hela 27 grader i skuggan. Under lördagen kom det ännu fler besökare till Kuggnäs, förmodligen för att Ultima Thule släppte sin singel Lokes Träta, som de endast tryckt upp i 1020 exemplar, och som bara kunde köpas på Kuggnäs, och även kunde fås signerade under dagen. Andra publikdragare var Karolinerna och Hel, som skulle spela senare under kvällen, några onyktra Hel-medlemmar kunde ses redan på fredagen.
Det var Esa och Stefan som hade fått ganska rejält av det goda, och fick även sina bröstvårtor omvridna av killarna från SRMC (Swedish Rednecks Music Club), Esa skrek som en ylande varg när han fick sina bröstvårtor omvridna. Andra som blev offer för detta var Fredd från Vikingarock.se-redaktionen, som tidigare hade vunnit omröstningen på SRMC:s hemsida om vem som skulle ha mest ont i bröstvårtorna efter Kuggnäs. Trots att Fredd förmodligen fick in det högsta skriket så blev det i år Kenta som fick mest ont i bröstvårtorna, trots att de flesta var bomsäkra på att Fredd skulle vara den som skulle ha mest ont. Fredd fick dock lite av SRMC:s mycket välsmakande lakritsshots som smärtlindring som han glatt och nöjt klunkade i sig.
Framåt middagstiden så var det många som undrade vart Njord hade tagit vägen, som dagen innan gjort ett lysande uppträdande på scenen. Men tyvärr så fick bandet ställa in på grund av en incident på morgonen, då andragitarristen Andreas och trummisen Patrik blev tvugna att åka hem. Mind in Hase ställde också in, och istället för de båda så spelade Heroes under deras tid, som bringade ett otroligt ös hos publiken.
Runt 14-tiden började spänningen stiga igen. Nu släpptes nämligen Ultima Thules singel, Lokes Träta. Runt huset hade hundratals personer samlats, och många köpte på sig ett rejält lager med skivor. Det var en kille som köpte en hel kartong med singlar, och Löven i BGS köpte även han på sig ett större gäng.
Klockan 15 hade sedan killarna i Ultima Thule satt sig ner i ett partytält utanför huset för att skriva autografer och signera singeln, och folkströmmen var så pass stor att det var kö ända upp på verandan, som varade i ett par timmar. Det var inte bara skivor, tröjor och liknande som grabbarna fick signera, ett gäng tjejer dök även upp och ville ha brösten signerade! Janne tycktes genast glömma bort skrivkrampen då han genast reste sig upp när Nicke signerade ena bröstet på en av tjejerna och utbrast "får jag också?!"
Det var en rejält brännande sol under dagen, och många passade på att svalka sig med vattenslangen som fanns på framsidan av huset, men som var ditdragen för att tjäna som slang för att fylla på dricksvatten. Men de flesta nöjde sig inte bara med att hämta vatten, utan den fick även tjäna som dusch trots att man hade inrättat en dusch i ett plåtskjul på baksidan av huset, som många tycktes ha missat eller undvikit, det var bara ett fåtal personer som utnyttjade den ”riktiga” duschen. Många tycktes också ogilla torrklosetterna som hade ställts på den södra delen av gården. Man hörde under helgen ”usch, bajamajor gillar jag inte”, och inifrån ”bajamajorna” kunde man höra ”Men det finns ju inget papper här ju!”
Senare under dagen så var det Daisy and the Ducktails tur att uppträda, och det tycktes vara många som gillade Rockabilly. Bandet lirade strålande och ståbasisten Mattias bjöd på show då han red basen, och senare även låg på scenen och lirade. När sista låten spelats kunde inte folk få nog så bandet körde en cover på den gamla svensktoppenklassikern "Sånt e´Livet", som lät otroligt bra med Elaines, (alias "Daisy"), vackra stämma. Därefter blev det lite Oi/Punk med bandet Battle Scarred, som klev upp på scenen något försenade, men som bjöd på ett rejält ös. Efter dem var det sedan hårdrockbandet Odens tur att uppträda, tyvärr så tycktes publiken vara ganska trött när de spelade, och satt ner på gräsmattan och drack öl istället för att ösa. Det är synd att det inte blev något ös då Oden är ett väldigt bra band med skickliga bandmedlemmar och härliga låtar.
Framåt tidiga kvällen dök sedan resten av Hel upp och satte sig ner i partytältet utanför huset för att skriva autografer. Även nu var det en rejäl kö som varade rejält länge. Vissa hade inget som bandet kunde signera, så deras kläder de hade på sig, eller deras kroppar fick då bli det som bandet skrev sina autografer på.
Senare lirade rockabillybandet Wacos, och gitarristen, trummisen och basisten hade ju redan tidigare visat vad de går för tidigare under dagen när de spelade i Daisy and the Ducktails. Det bjöds på rejäl show även nu, då ståbasisten Mattias återigen red basen och gitarristen Magnus ställde sig med ena foten på Mattias bas och andra foten på Mattias rygg mitt under pågående spelning utan att tappa kontrollen någon av dem.
När det senare började bli mörkt så var det Karolinerna/VS Yourself som stog på spelningslistan och publiken blev mycket tät nere framför scenen, så ett tiotal vakter fick springa ner och ställa sig framför scenen så att ingen skulle hoppa upp på scenen eller klämmas. Det blev sådant ös att det flög omkring ölburkar i luften och skvätte öl åt alla möjliga håll och kanter. Ett sådant tryck på publiken har inte skådats på en vikingarockspelning sedan Ultima Thule förra året spelade på Kuggnäs.
Efter dem var det sedan Hel som spelade, som även dem mötte en rejält stor publik som var i extas. Hel var också det sista bandet årets upplaga av Kuggnäsfestivalen, och rakt igenom så blev detta en riktig kanonspelning, som nog borde kännas mycket skönt för bandet som utsatts för en tids motgångar, inställda spelningar och lögner i media. Det måste då kännas skönt med en så pass lyckad spelning som gav en väldigt god stämning i publiken.
Efter sista låten så passade ett par goda vänner till bandmedlemmarna på att förlova sig! Jimmy gick upp på scenen och satte sig på knä och sade "Maria tar du emot denna ring", och hon tog vackert emot ringen, och därpå följde en lång och vacker kyss, folket i publiken syntes bli rörda och vissa föll även i tårar. Må nu detta par leva lyckligt i alla dagar!
Efter att Hel hade gått ner så kändes det tyst på området när folk visste att det var det sista bandet. Många gick ner utanför VIP-rummet för att berömma bandet, och prata med bandmedlemmarna efteråt innan det var dags för dem att åka hem, att notera var att det var några långväga fans som hade åkt ända från Polen för att se Hel spela live, och även en liten 11-årig kille från Båstad som övertalat sin far att åka 50 mil för att se det band han avgudar. Men de flesta stannade kvar och fortsatte att festa, andra somnade på gräsmattan nere vid scenen. En del drog sig neråt sina tält framåt småtimmarna, men många stannade kvar uppe vid husets terrass, och satt och snackade, och andra gjorde som Stefan i BGS och fotograferade tjejer (bilder som också visades för en viss, mycket intresserad Hel-medlem). En nöjd Stefan Johansson hade också stannat kvar och tog sig en kvällspromenad runt det vackra och natursköna Kuggnäs med en tjejkompis. Men många var trötta på natten till söndag efter att ha öst så pass mycket och blivit brända i den rejäla värmen, lördagsnatten var därför mer tyst och lugn, och de flesta kunde sova ut ordentligt utan att höra skrammel från kundvagnar och röjande fyllon. Löven från BGS fick dock sin nattsömn förstörd då två överförfriskade nattsuddare (BGS-Stefan och Fredd) kom och överföll hans tält då de hade slut på snus.
På söndagsmorgonen var inte värmen mindre heller, det var många som sov långt in på dagen dessutom, oavsett om de sov skönt i sina tält, eller under bar himmel på gräsmattan framför scenen. På förmiddagen kom en småtrött Mathias Hellhoff och vandrande runt med en sopsäck och samlade tomburkar för att få sig lite frukost. Vakterna hade nämligen satt som erbjudande att de som plockar en sopsäck full med burkar och skräp får en baguette och en dricka för det! Och vem kunde motstå de goda och mättande baguetterna som frukost? En nöjd Uffe Hansen fick även han hjälp att städa, och alltmedan de två hjälpsamma filipstadsborna hjälpte till att städa inne i huset så stod deras kompis och tittade på och stod och trummade på ett uttjänt virveltrumsskinn som han hittat på scenen och stolt skulle ta med sig hem.
Framåt eftermiddagen började sedan de flesta återvända hem, men en del sökte sig in till Nyköping innan dess för att beskåda den vackra staden, där Nyköpingskarnevalen också pågick, tivolin och annat var uppsatta runt om inne i stan. Men det vackra med Nyköping är alla gamla anrika och vackra hus som ligger överallt inne i stan. Man har sett många städer, men det är inte många städer som har klarat sig ifrån vågen av rivningsnoja som var på 1960- och 1970-talen. Vart man än går kan man se vackra hus från 1700- och 1800-talen stå kvar med otroligt vackert utsmyckade fasader och vackra bakgårdar där det en gång i tiden har sjudit av liv och rörelse med tvättande gummor, lekande barn och spelmän, men som idag inte är mer än parkeringar eller annat. En verklig sevärdhet är Nyköpingshus från 1200-talet som ligger utefter Nyköpingsån, ett väldigt vackert och stort slott. Under de perioder som kungen var på slottet så var Nyköping Sveriges huvudstad på denna tid, och var så i 400 år. Det är också väldigt vackert runt Nyköpingsån som går genom hela staden som har anor från ca 2000 f Kr, det finns otroligt många fina sten- och timmerhus bevarade och vackra gångstråk omgivna av lummig och fin grönska och det finns också gamla fina parker att sitta och njuta i. Nyköping blev en industristad på 1700-talet, med ett betydande mässingsbruk. Det har även tillverkats möbler till NK, och bilar åt SAAB i Nyköping, här finns också Södermanlands flygflottilj, F11 ute vid Skavsta, som var Sveriges största flottilj på 1940-talet.
Efter en rundvandring och en bit mat i denna anrika och vackra stad som fyller en med glädje över att se allt som finns bevarat, var det senare dags att åka hem, men efter vägen fanns även mycket fint att se av vårt vackra land, som säkerligen kommer att förtäljas i senare artiklar om vårt vackra land.
I år kunde man nöjt också konstatera att festivalen klarade sig från några förtalskampanjer, detta kan bero på förra årets misslyckande från Aftonbladets sida där man publicerat en arrangerad bild där man betalat ungdomar för att göra Hitlerhälsningar framför kameran, samt en artikel där den "utsända reportern" i själva verket satt på kontoret i Stockholm och skrev ner en stor lögn- och förtalsartikel mot festivalen. De som besökt festivalen vet dock att det har gått lugnt till från bråk och annat, till skillnad från den betydligt stökigare Hultsfredsfestivalen och Arvikafestivalen, där mycket bråk och droger förekommer. Några representanter från Brottsförebyggande rådet och socialtjänsten, som tidigare förvägrat Kuggnäs alkoholtillstånd, och motarbetat motorgården på annat sätt, sökte sig ut till området, men av naturliga skäl så fick ingen av dem passera entrén.
Polisen besökte området en stund på fredagen och lördagen och kontrollerade att det var lugnt, på fredagen gick de runt civilklädda en stund, men kunde konstatera att det gick lugnt till. På lördagen patrullerade också några uniformerade poliser runt på området, men åkte efter en kvart då Kuggnäs vakter helt och hållet hade kontroll på läget.
Njord
Första band ut på årets upplaga av Kuggnäsfestivalen var Njord, som snart skulle få spela inför sin största publik någonsin: ca 700 personer. Det hela inleddes med att dem fick göra en soundcheck för att ställa in ljudet på scenen. I början så blev inte ljudet som det skulle, det knastrade i högtalarna och Andreas och Patrik hade ingen medhörning, men det visade sig snart att det var kabeln till en av mickarna som knasade sig.
Efter soundchecken så började publiken fundera varför killarna klev ner från scenen. "Är spelningen slut?" var det några som frågade, men bandet kunde glatt förklara för dem att det bara var ett soundcheck som hade gjorts, (samma låt hade ju lirats tre gånger). Många frågade också vilka låtar som skulle spelas på själva spelningen och blev mycket nöjda när alla deras favoriter faktiskt var med på spelningslistan.
Efter en ca 10 minuters rast så återvände Njord till scenen, och kunde kliva upp till bandets nya intro som Mathias själv skrivit texten till, och Nille i Nordkall gjort ljudeffekterna i bakgrunden till. Mathias blev lite stressad för att Johanna hade bytt kläder och sminkat sig i rasten, och precis hunnit tillbaka, men hade glömt plektrumet i tältet (!) Men det löste sig som tur var då Andreas hade ett till hands.
Introt blev mycket mäktigt och gav många i publiken rysningar. Publiken började genast flocka sig runt scenen, och efter introt så drogs det igång med kvällens första låt, ”Fornstora Dagar”, och man fick ganska omgående upp stämningen hos publiken. De flesta tycktes känna igen låten från Carolus Rex VII, och väldigt många sjöng med och hoppade glatt omkring och öste. Patrik gjorde en liten tabbe då han tappade en trumpinne, men det var inte något som märktes då hela publiken redan hade kommit igång och öste omkring som yra höns.
Efter Fornstora Dagar följde ”Förrädarens Svek”, som Mathias skrev redan som 12-åring, och gjorde musiken till något år senare. Den höjde stämningen ännu mer bland publiken, de flesta tycktes känna igen även denna låt som har funnits att ladda ner som demo från bandets hemsida, givet var det att publiken gillade musiken, då folk fortsatte ösa med oförminskad intensitet.
Sedermera var det dags för en Ultima Thule-cover, ”Mitt Land”, som bandet påpekade var en hyllning till vikingarockens kungar, och publiken tycktes komma i extas och låten möttes av en jublande publik. I stort sett alla i publiken sjöng med så att Andreas knappt behövde sjunga någon körsång i refrängen. Därpå spelades Njords första egna låt, Stolt, som ytterligare drog upp öset.
Därefter tyckte bandet att det kanske var dags att lugna ner publiken lite med en ballad, en del tvekade då de flesta ville höra fler röjlåtar. Men de blev snart tysta då bandet spelade ”En Vikings Sista Färd”, som skulle ha varit med splitskivan ”Patriotiska Ballader” med Njord och Mjölner som skulle ha släppts förra sommaren men som aldrig släpptes. Men den främsta anledningen till att Njord spelade låten var för att Richard från Vikingarock.se tycker väldigt mycket om den, och därför tillägnade bandet denna låt som ett tack till Richard för hans väldigt duktiga arbete med hemsidan.
Man passade även på att hylla Ultima Thule med ytterligare en låt efter den, denna gång med en cover på Frihetssången översatt till engelska, ”The Freedomsong”. Publiken tycktes gilla även denna låt som sedan avlöstes av ytterligare en låt som varit med på Carolus Rex VII, nämligen ”Kallt Stål”, som bandet skrev 2 dagar innan en tidigare konsert för att utöka repertoaren!
Det skulle ha blivit kvällens sista låt för Njord, men publiken kunde inte få nog, utan skrek rungande "en gång till, en gång till!". Bandet beslutade sig då för att köra en sista låt och var mycket hemlighetsfulla. Publiken skrek i takt "Nationalsången, Nationalsången" och efter en kort tids väntan hördes "Du gamla, du fria" ljuda över Kuggnäs! Bandet möttes genast av ett jubel och en publik som genast blev mycket nöjda och började ösa återigen. En enda liten tabbe var att Mathias och Chino tappade sladden ur gitarren en varsin gång, men detta var det ingen som lade något direkt märke till nu när öset var i full gång. Efter spelningen så tackades nära och kära, och bandet kunde sedan lämna scenen med stora applåder efter sig. Efter detta fick bandet posera backstage inför ett antal personer som ville ta chansen att fotografera bandmedlemmarna.
Dagaz
När det var tid för Dagaz att kliva upp på scenen så hade tyvärr en hel del utav publiken tappat sina gnista och det blev därför inte samma drag som när Njord tidigare hade spelat. Det kan ses som ganska synd eftersom Dagaz, liksom Hel, är ett utav de band som verkligen bör ses live.
Många var säkerligen nyfikna på hur det skulle låta nu efter att Freja hoppat av bandet, och den gamle basisten Glitter tagit över sångrollen. Smakprov på detta fick vi ju redan höra på Carolus Rex 7 som släpptes tidigare i år.
Dock så verkade det allmänna intrycket vara positivt, och även de gamla låtarna lät välbekanta och tilltalande trots den nya stämman. Vi fick även se ett helt nytt ansikte i bandet, den nya basisten, Micke. Han har inte fått något alias än som de andra i bandet har, och Glitter och de övriga i bandet inväntar bara att han ska göra bort sig så att även han kan få ett alias!
Först ut på Dagaz låtlista var "En viking", och det märktes direkt och tydligt att bandet gillar att stå på scenen. Efter den spelades "Snorres edda" och "Frejas öde" innan det blev dags att köra en låt från Carolus Rex 7: "Nordiskt stål" som lockade fram lite mer folk till scenen som började rocka loss. Därefter följde "Morgondagens ljus" från bandets andra skiva, som säkert många tyckte var intressant att höra nu med den nya sångrösten, och därefter en låt från den första skivan, låten "Försvar" som skulle ha blivit den sista låten, men en skara personer som fortfarande var pigga på att ösa började skrika "en gång till, en gång till!" och bandet hade inte så många inrepade låtar, så man lät publiken höra bandets nya låt "Carina" som bandet inte släppt ännu, och Glitter påpekade att låten är så pass ny att bandet knappt kunde låten själva. Men det bar sig väl med att spela låten, och i helhet kunde man sedan se att alla låtarna var väl inrepade och Glitter gjorde ett mycket bra jobb med sången. Kan anas att det är hans gamla vana från tidigare hårdrockscoverband som spelat in en del även här. Det märks även att medlemmarna i bandet tycker om att stå på scen, inte minst på Glitters eviga sökande efter fotolinser bland publiken. Dock verkade det som om en hel del hade föredragit Freja som fortsatt sångerska, men troligtvis så vänjer de sig med Glitters sång och fortsätter att tycka om Dagaz musik.
Heroes
För andra året i rad stod Heroes på Kuggnäsfestivalens scen. Diskussioner om huruvida bandet skulle göra ett lika mäktigt intryck som förra året hördes redan tidigt på dagen och förväntningarna var stora.
Liksom tidigare år så inleddes Heroes spelning med deras intro, för att sedan direkt gå över i låten "Spiritual terrorism". Även om många säkerligen hade föredragit den svenska versionen "Andlig terrorism" så blev den helt klart en perfekt öppningslåt. Bandet fortsatte sedan direkt med ”Redo för strid” som handlar om vinterkriget och de finska lejonen som alltid är redo för strid. Med denna låt började publiken komma igång och de flesta längst fram hoppade och sjöng med.
Efter låtens slut så fick Heroes bevis på att de redan hade fått igång publiken, för de flesta längst fram stod redan och skrek: ”Heroes, Heroes, Heroes!” tills de drog igång nästa låt, som blev ”Duger brödet”. Båda dessa två låtar är ifrån deras senaste album ”Alla talar svenska”. ”Duger brödet” har blivit en av deras senaste klassiska låt som de flesta kan texten till, så man hörde verkligen hur den överlyckliga publiken sjöng med, speciellt i refrängen.
Sedan spelade de en av deras populäraste låtar ”45” som fick igång publiken rejält, inte en enda själ stod stilla framför scenen och de skrek i stort sett med i refrängen. Efter denna fartfyllda låt drog de igång den lite lugnare ”Suicidal future” som handlar om framtiden och att den inte alltid ser så ljus ut. Publikens vilda beteende framför scenen lugnades ner lite för det kunde de behöva inför nästa låt. För nästa låt blev den gamla klassiska coverlåten, ”Breaking the law”, och eftersom de flesta i publiken kände till låten och dess enkla refräng så kunde man höra stora delar av hela publiken sjunga med i refrängen, och den främre folkmassan hoppade omkring som dårar. Efter denna fartfyllda upplevelse var publiken återigen tvungen att lugnas ner, så de körde den lunga kärlekslåten ”True romance” innan de åter igen drog upp tempot med låten ”Frihet” som handlar om att endast när frihet råder så kan sinnet få ro, och återigen var det fullt ös framme vid scenen.
Efter denna låt kom en utav de senaste låtarna som fanns med på Carolus Rex 7 "Vikingabröder" som det även finns en musikvideo till, för dem som lyckats få tag på den. Denna låt var det nog många som hoppades på att den skulle spelas, för denna låt sätter sig fort på hjärnan med sin enkla text, och i stort sett alla sjöng med även om de aldrig hade hört låten tidigare. Så det blev ett otroligt ös framför scenen innan låten avlöstes av ”Hitman”, en låt som handlar om vad som kan hända om man bråkar på puben.
Öset dämpades inte ett dugg utan lag i en ny växel och detta höjde stämningen ännu mer som nu var i topp och som varade spelningen ut. För nästa låt blev covern på Blitz – ”Razor in the night”, som är en otroligt bra låt med mycket sväng i. Efter låtens slut och efter att publiken lugnat ner sig efter ett kort spelavbrott så kom deras absolut mest välkända låt, ”Naked”, som handlar om tatueringar, så tröjorna åkte av på samtliga som ville visa sina tatueringar, och nu höjdes stämningen ännu ett snäpp och man kunde klart och tydligt höra över hela området hur publiken sjöng med i hela låten.
Sedan följde ”Homeblock street” och ”Pottpurri” som lugnade ner tempot lite eftersom låtarna var lite okända för publiken. Men nu var det tags för Heroes sista låt och med den tänkte de testa publiken med en gammal klassiker. Så några väldigt välbekanta toner ekade över Kuggnäs gårdsplan, det var Ultima Thules ”Stolt och stark” som de drog igång. Detta drog igång publiken till absolut max gränsen då i stort sett alla reste sig upp och kom fram till scenen och sjöng med i denna välkända låt. Denna låt uppskattades totalt av publiken som efter låtens slut inte gav sig utan stod och skrek ”en gång till, en gång till” tills att bandet återigen klev upp på scenen och drog igång klassikern ”Heroes in the snow”. Som publiken älskar och det otroliga öset fortsatte i samma stil som på Thule-covern, nu stod inte en enda själ stilla i publiken, och med Johans otroliga scenframträdande så var det kanon. Man hörde återigen hur publiken sjöng med i hela låten och i refrängen fick publiken även chansen att sjunga med på allvar då Johan lämnade över micken till några framme vid scenen som fick sjunga. De avslutade sedan kvällen med låten ”Mitt hem är min borg” som även den finns med på senaste plattan ”Alla talar svenska” och detta var en mycket bra avslutningslåt!
Så man kan återigen säga att Heroes hade en mycket lyckad spelning som alltid, och nu var fredagens band slut så efterfesterna drog igång innan längtan till lördagen började.
Heroes (lördagen)
Efter en del incidenter på fredagsnatten så hade bandordningen gjorts om inför lördagen, Njord och Mind in hase hade utgått ur spellistan, så första band på lördagsförmiddagen blev istället Heroes som hade avslutat kvällen innan. Tyvärr blev det förseningar, så Heroes började inte spela förrän på eftermiddagen. Men man hann se en del av dem medan de gjorde i ordning scenen innan. Men tids nog klev de upp på scenen och drog igång sitt härliga intro för andra gången denna helg, på grund av den tidiga speltiden så var det betydligt mindre folk än dagen innan, men tillräckligt för att kunna få igång lite ös. Så för att få igång publiken på en gång så började de med låten ”Heroes in the snow” och detta lyckades de med för den folkmassan som fanns på gräsplätten drog direkt fram till scenen för att lyssna på detta otroliga liveband.
När folk runt omkring hela området hörde att Heroes hade dragit igång så började fler och fler flockas framför scenen. Så det blev ett riktigt bra ös till låten ”Heroes in the snow” som sedan övergick till låten ”Duger brödet” som även den hade ett bra drag hos publiken, som gärna sjöng med. Även fast det var rätt tidigt så hade folk redan börjat grundat med diverse drycker, men å andra sidan så fanns det även dem som låg och sov fyra meter ifrån scenen helt oberoende av Heroes spelning. Efter ”Duger brödet” så fortsatte de i samma höga tempo med den klassiska låten ”45” som drog igång publiken ännu mera. Det verkade som att Heroes satsade på att gå ut hårt för att få igång publiken i den tidiga timman och det lyckades de verkligen med för nästa låt blev en cover på ”Breaking the law” som även den gav ett otroligt ös och denna kunde nästan alla texten till så i refrängen sjöng publiken med ordentligt.
Om man kollar på vilka låtar de hade valt för denna dag så ser man så här i efterhand att de endast spelade topplåtar för nästa låt blev ”Hitman” som publiken gillade till det yttersta även den. Sen valde de att spela Oi-covern ”Razors in the night” som skinsen gillade ordentligt men efter den så kom Heroes absolut bästa låt ”Naked”. Så tröjorna åkte av ännu en gång på dem som fortfarande hade dem på i den stekande solen och med ett otroligt bra ös av Johan på scenen så var de riktigt högtryck framme vid scenen. Men bättre skulle de bli när de återigen körde Thules klassiker ”Stolt och stark” som hela publiken sjöng med i, och detta skulle vara deras sista låt sa de, men publiken ville ha mer så de skrek i kör ”en gång till, en gång till”, så Heroes var ju bara tvungna att komma upp och köra två låtar till, och de kunde inte ha valt bättre låtar än ”Redo för strid” och ”Mitt hem är min borg” som är ifrån deras senaste album. Publiken gav sitt yttersta och de låtarna blev en perfekt avslutning på spelningen, och nu var publiken riktigt på gång och inväntade redan nästa band.
Daisy and the Ducktails
Efter en kort paus var det senare dags för rockabilly. Nu var det bandet Wacos sidoprojekt Daisy and the Ducktails tur att uppträda. Tyvärr är nog inte vi rätt personer att recensera detta band då vi i vanliga fall inte är speciellt insatta i rockabilly, och vi har inte fått tag på någon lämplig person att recensera detta så vi försöker så gott som vi kan med en kort sammanfattning, att påpeka är dock att musiken lät mycket bra.
Man inledde med låten "Stupid Cupid", som fick ett hundratal personer att twista runt på gräsmattan, medan andra satt ner och svalkade sig med en öl i gröngräset. Man fortsatte sedan med "Just One Look", och ståbasisten, Mattias Hellman bjöd på Show då han började rida på basen, som publiken verkligen tyckte var häftigt, sedan var det dags för "Hop-bop-baby", "Drugstore Rock n´roll", "Papa Please", "Bigelow 6200", "Bitter Tears", "I Keep Thinkin´About you", "Turning Tide", "Hangin´ `round", "Don´t Honey Me", "Mercy"
Efter att de kört “Mercy” som sista låt så kunde några av de rockabillyglada i publiken inte få nog utan började skrika i kör efter fler låtar i ett rungande "en gång till, en gång till!". Så Elaine, alias "Daisy", greppade åter micken och grabbarna sina instrument och körde en cover på en gammal svensktoppen-klassiker: "Sånt e´livet", som lät mycket härlig med Elaines sköna stämma. Efter låtens slut så hördes en mäktig applåd som aldrig verkade vilja ta slut.
Battle Scarred
Efter att Daisy and the ducktails klivit ner så blev det en paus innan Punk/Oi-bandet Battle Scarred kunde kliva upp något försenade. För de som inte känner till Battle Scarred så spelade de in sin första skiva i september 1998 i studio Valhall. Därefter släpptes en demo i december 2001 med 4 låtar och bandet har även 4 låtar med på Svea rike II. Bandet splittrades sedan och gitarristen Tresket byttes ut mot Pontan och trummisen Pitch mot Jocke när bandet började lira igen.
Battle Scarreds spelning inleddes med "Back to shock", som drog igång Oi:arna ganska omgående med deras konstiga dans framme vid scenen. Som andra låt lirade de "Put the boot in", och efter den körde de på med "Skinhead" som gillades enormt av skinsen som fanns på plats, de flesta började stompa runt och komma igång med ölhävandet rejält dessutom. Därefter följde "Hangover", och därpå ville bandet lyfta fram vad de tycker om veganer med låten "Stupid fucking vegan", den avlöstes sedan med "You don´t know" och sedan kom låtarna "From the gutter to hell!” och ”Nightmare" och slutligen spelades "Pigs on parade".
Ni får ursäkta den kortfattade recensionen av Battle Scarreds spelning, då vi som skriver detta inte lyssnar på Oi annars så det är svårt att ge en rättviss bedömning, men efter deras spelning så har man fått upp ögonen för Oi. Så om det blir någon festival nästa år så kanske vi kan ge en mycket bättre recension ifall det lirar några Oi-band då.
Karolinerna / VS Yourself
Efter att publiken twistat runt till rockabilly så var det återigen dags för hederlig Vikingarock. Folk började ramla ner mot scenen som om de vore dragna av magneter när de såg Brunte kliva upp. Det var inte mindre spänning backstage heller, Uffe Hansen, bror till Bruno, samt trummis i Ultima Thule gjorde sig beredd att entra scenen för att göra sin broder sällskap i bandet.
Publiken observerade snart en Uffe klädd i Vakt t-shirt och väst kliva in bakom trumsetet, och folk började genast trängas och flocka sig likt vilddjur kring ett nyfällt byte vid scenen. Bruno kliver fram och hela publiken börjar skrika "Bruno, Bruno, Bruno!" så att det ekade som i en grotta mellan husväggar och skogsbryn.
Så snart riffet till "Sverige, Sverige fosterland" började ljuda så kom publiken i en salig extas och började hoppa omkring som studsbollar så snart låten kommit igång. Därefter drogs det vidare med "Bedrövelsens tidevarv", och ett tiotal vakter fick snart springa ner till scenen för att publiken inte skulle ta sig upp på scenen eller klämmas. Därefter var det dags för "November år 1700" och publiken var vid det här laget uppe i ös så pass att det började flyga omkring ölburkar och skvätta öl i luften. Så följde sedan "För fäderneslandet" och "Karl X Gustav" som möttes av oförminskad intensitet på röjet i publiken. Därefter var det dags för att lugna ner publiken med en ballad, "Farväl min son" spelades följt av en upprockad version av "Fäderneslandet" som gillades starkt av publiken som kom i extas så de nära på gick upp i skyarna. Sådant tryck på publiken har inte skådats på en vikingarockspelning sedan Ultima Thule förra året stod på scenen.
På grund utav tidsbrist så hann den tillfälliga banduppsättningen inte repa in fler låtar inför detta års Kuggnäsfestival. Men vi hoppas att nästa års repertoar innehåller många fler och då även nya låtar från Karolinernas kommande platta.
Men än var dock inte kvällen slut, Bruno slet snart på sig en rolig, svart peruk och lirade bas ihop med VS Yourself, som bjöd på riktigt härlig hårdrock och metal. De första tre låtarna de spelade var egna låtar som innehöll härligt gitarrspel och en skön hårdrocksstämma (Alone, Tomorrow och Polution). Sedan vad det dags för den klassiska låten "Breaking the law" som även Heroes tidigare på festivalen gjort cover på. Det skiljde sig dock på Heroes och VS Yourself tolkning utav låten, men båda var helt klart utmärkta. Den sista låten innan VS Yourself gick av scenen var en låt som finns på "Party på Valhall", Dr. Creepy's "Flickor och bira". Tyvärr kunde inte låten fullföljas till sitt slut då sångaren och de flesta andra medlemmarna i bandet inte kunde hålla sig för skratt utan fick avbryta innan sista versen. Många glada miner syntes också nere hos publiken, och publiken verkade mycket nöjd, och aningen slut efter att ha rockat loss så pass mycket.
Hel
Framåt sena kvällen var det sedan Hels tur att kliva upp på scenen som sista band till publikens stora förtjusning. Fansen flockades runt scenen likt vilddjur kring ett nyfällt byte. Bandet möttes genast av en nöjd publik i extas som gav nöjda tjut och visslingar, samt uppsträckta famnar mot scenen.
Hel inledde sin spelning med låten "Is", en gammal klassiker från Völund Smed-tiden, som lugnt rockade igång publiken. Därpå följde "Skrivet i mitt blod" från den senaste skivan. Det verkade vara många som hade införskaffat skivan då de flesta sjöng med i låten. Därefter så drogs det vidare med "Mörker" som fick igång publiken ordentligt, just låten Mörker verkar ha blivit något utav en inkörslåt för Hels fans, då många finner just den låten extra tilltalande. Den avlöstes sedan utav "Doften av ångest". Efter detta så körde man vidare med balladen "Engelbrekt" som många fans hoppats på att få höra, och de flesta kom i extas då de fick höra låten. Det var för övrigt första gången som man spelade denna låt live, och vad gör det sig inte bäst för en premiärspelning utav en låt, om inte på Kuggnäs. Efter detta var det dags för ännu en låt som många kände igen från Völund Smed, "Häxjakt" som rockade igång publiken igen.
Hel körde sedan vidare i oförminskat tempo, och fortsatte med låten "Tusen ögon" som finns med på den senaste skivan i Carolus Rex-serien, Carolus Rex VII, de flesta kände igen låten från skivan och några sjöng med, en sak som säkert noterades av många var nog hur härligt det lät när det var lite sköna keyboardtoner med dessutom som Andreas "Adde" Norlin stod för, som även hade greppat en andragitarr kvällen till ära. Så följde därefter Moders barm, som är en gripande och spännande låt, som många i publiken gungade i takt med.
Därefter bjöds publiken på en överraskning då man hade plockat med en låt från tiden innan Hel, då bandet var ett hobbyband som gick under namnet ”I am”, som blev väldigt framgångsrikt och gjorde att bandmedlemmarna sedan fortsatte vidare, en förvånad publik kunde glatt få höra "Scremager" som de flesta började ösa till rejält, och publiken kunde nöjt få höra att Ulrica och Malins stämmor låter minst lika bra på engelska som på svenska. Det kanske kan vara någonting för framtiden, till de utländska lyssnarna?
Sedan var det dags för ytterligare en klassiker, "Eldsjäl" innan man sedan passade på att bjuda på en till överraskning för publiken genom att framföra Vargflocks "Lev själv, tänk själv". Det var en härlig respons på låten och man undrade hur det hade sett ut om Vargflock hade äntrat scenen på fredagen som det var tänkt. Dock vet vi ju sedan tidigare att Vargflock tackade nej på grund utav olyckliga omständigheter. Men vi hoppas på att få se dem nästa år på scen, om inte tidigare.
Folket i den stora publiken blev minst lika glada när de sedan fick höra "Underbara nord" som Hel aldrig släppt på skiva, men som bandet gjort till alla fans, som många dock laddat ner från bandets hemsida. Kvällen fortsatte sedan med "Hämnaren" som även den är en gammal klassiker, aldrig spelad live tidigare, som många sjöng med i. Efter den bjöds det på "Valkyriors dom" som de flesta sjöng med i och hoppade runt till. Därefter var det dags att avrunda kvällen, och årets upplaga av Kuggnäsfestivalen, och det var tänkt att göras med den härliga balladen "Fria norr".
Men publiken kunde inte få nog utan skriken; "en gång till, en gång till" ekade utöver hela gårdsplanen en bra stund innan grabbarna högg sina instrument och tjejerna tog ton, för att återigen stämma in till en gammal klassiker; "Mälare strand", och blev också uppmuntrade att fortsätta vidare, och nu var ju alla i bandet taggade igen så därför kördes även "Vi sålde våra hemman" som från början är en gammal folkmelodi som skrevs i Kristinehamn på 1800-talet, men som är lite omskriven. Därpå var bandmedlemmarna återigen på gång att plocka ihop och kliva ner från scenen, men inget kunde stoppa publiken från att ytterligare en gång ställa sig och skrika "en gång till". Så de spelglada och godhjärtade bandmedlemmarna var givmilda och kunde inte dra sig ifrån att uppfylla publikens önskan. Men den sista låten för kvällen, och för årets Kuggnäsfestival blev "Den feges lögn", som även den bringade en god stämning. Rakt igenom så blev detta en riktig kanonspelning, som nog borde kännas mycket skönt för bandet som utsatts för en tids motgångar, inställda spelningar och lögner i media. Det måste då kännas skönt med en så pass lyckad spelning som gav en väldigt god stämning i publiken.
Efter sista låten så passade ett par goda vänner till bandmedlemmarna på att förlova sig! Jimmy gick upp på scenen och satte sig på knä och sade "Maria tar du emot denna ring", och hon tog vackert emot ringen, och därpå följde en lång och vacker kyss, folket i publiken syntes bli rörda och vissa föll även i tårar. Må nu detta par leva lyckligt i alla dagar, och så även alla övriga vikingarockare!
