Oden
För länge sen i fjärran land levde det en man
Han gammal var, vid ålderns höst levde han
Men alla respekterade hans vishet, alla lyssnade
När han reste sig och med fingret mot skyn pekade
Akta er för vredens gud, den extatiskt rasande
Han må va vis, för han visste allt som skedde
Ett öga låg i vishetens brunn, men korpar han sänder
Som flyger över Midgård och ser allting som händer
Borgen Valhall står med stolthet och med prakt
Vid sidan har han Gere och Freke sittandes på vakt
Enhärjare han ser strida med höga skratt och skrik
Den ena dagens goda strid blir den andra dan sig lik
Då korpar hans återvänder med budskap om sorg
Nickar Oden utan min, hans röst hörs uti hans borg
- Kämpar och Vikingar! Bered er för strid!
Hans tappra krigare jublar för det sista krigets tidline
Detta berättar mannen som bor i fjärran land
Han sluter nu ögonen och tar käppen i hand
Folket går hem till sig, fyllda av mannens historia
Alla sneglar upp mot skyn i hopp att se hjältar strida
Skriven av Christopher, Blågul Stolthet