Söndag 22 december

5. Monica

Monica, Monica du litar inte på någon du ser på tv och på världens gång,
bilderna rör sig och spelar upp förstörelsens sång.
Du undrar var din mamma är och vad som är på gång,
i din litenhet du drömmer att din pappa med dig är här.

Monica, Monica du är barn av vår tid,
för i vår tid så har du en storebror på glid.
Han anklagar din mamma och säger att hon inte bryr sig om hans liv,
men det enda han är intresserad av är att få i sig ännu en sil.

Mamma jobbar, pappa jobbar villan den är stor,
du sitter i din ensamhet och önskar ens hem din storebror.
Du ser med stora ögon både fjärran och när,
du undrar för dig själv skall livet vara så här.

Monica, Monica var finns kärleken i ditt liv,
vem håller om dig och viskar till dig du är så fin.
Vem har tid att lyssna när du talar om vad du vill,
när tv reklamen visar den senaste eldrivna grill.

Monica, Monica du har prylar för en hel värld,
din barnvakt heter video och du av fastfood blir närd.
De vuxna du känner har fastnad i materialismens garn,
du sitter ensam och vill bara vara ett barn.

Monica, Monica din pappa har en ny bil,
din mamma går på skönhetsvård och din bror tar ännu en ny sil.
Ingen bryr sig om dig de säger att du redan är så stor,
du är åtta år gammal och riskerar att bli som din storebror.

Monica, Monica va skall du bli när du blir stor,
din framtid är dyster och det är något inom dig som gror.
Du sitter stilla och undrar om livet är villa och ny bil,
eller som storebror har hamnat i knarkets fördärv.

Monica, Monica du tror att din mamma hör,
nu när videon visar hur "hjältarna" dör.
När krigs dårarna ligger där och badar i sitt eget blod,
och de försöker lura dig att det är någonting stort.
Du håller på att fastna i dårskapens garn,
när du egentligen borde ha föräldrar och få känna dig som ett älskad barn.

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1