8. Väsen
När månen lagt sin bana över vindpiskad mark
kommer älvor att bjuda upp till dans.
falskhetens kärlek är stark
Över svenska fjäll de svepa fram, genom helvetiskt skog
om du ej skött din skörd så väl
nalkas mörker med ofog
En sömnlös natt i Hälsingland, tar dig med till andars strand
en kyss på sten vid bockens fot, trampa ej på trädets rot
VÄSEN
Sump i kopp hos gammelmor, hon tyda hundars skall
de skälla ej efter mat
de känna vind så kall
Vid gryning samlas vättarna, de leka nu tafatt
månens stiger sakta ner
då höres andars skratt