10. Svea rikes arv
De glömde ty de stolta, finns kvar men ingen ser.
De lyssnar och de viskar, de ser vad som sker.
Ett rike utan styre, ett land utan själ.
En blågul gudinna, som i skepnad nu är träl.
I vanmakt eller vilja, oro eller lugn.
Självförnekan stå emot, sjung broder sjung.
Ropa till de glömda, känn på dess jord.
Din rätt att leva, stolt på vår jord.
Sverige är mitt fosterland, jag lyssnar till mitt arv.
En hyllning till en trogen vän, Svea rikes arv.
Du bestod av makt och härlighet med kung och knekt du vann.
En framtid att med liv så stolt, bana vägar fram.
Min stolthet är att känna, vindar ifrån nord.
Där fäder reste hem och hus de gjöto med sitt blod.
Men nu vårt hem raserats av falska sanningars tal.
Sanning väga fjädervikt, vi döms för våra val.
Vi söker efter frihet, vår längtan kom till oss.
Det är våran rättighet så varför skall vi slåss?
Med djupa ärr vi trevar, kämpar mot vårt mål.
Våra stolta berg befläckas, våra ängder fylls av hål.
Sverige är mitt fosterland, jag lyssnar till mitt arv.
En hyllning till en trogen vän, Svea rikes arv.
Du bestod av makt och härlighet med kung och knekt du vann.
En framtid att med liv så stolt, bana vägar fram.
I nutid det försvårats, att framåt för oss gå.
Skall vi stanna upp, vänta om det ej går att nå.
De glömde ty de stolta finns kvar men ingen ser.
Vi lyssnar och vi viskar, vi ser vad som sker.
Sverige är vårt fosterland, jag lyssnar till mitt arv.
En hyllning till en trogen vän, svea rikes arv.
Du bestod av makt och härlighet med kung och knekt du vann.
En framtid att med liv så stolt, bana vägar fram.
