7. Två världar

Jag såg din hand ett rop på hjälp
Men jag var alltför feg alltför rädd
Såg din blick så sakta dö
I tusen eldars sken så vilsen sedd

Om jag bara tog mig mod
och gav dig stöd så att du fick tag
Som änglar älskade där vi stod
Som två hjältar i ett slag

Den ene brinner för en glöd
Som den andre vet är död
Under sol som färgats röd
Den ene bränner vill bli hörd
Den andre älskar vill bli rörd
Under sol som färgats röd

Bundna är våra händer kan du se
Känner du min sorg och min törst
Så fri är våran tanke men ändå låst
Vem bär nyckeln till vår själ i vårt bröst

Lyckan kommer lyckan går
Vem kan tyda det vi får
Att få älska vi förstar
Det är ensamt där vi går

Tusen tårar fallit mången sten jag stött
Blickar gömda ensam glömda orden jag har nött

Så orättvis är världen medan andra ser den skön