Tisdag 4 oktober

8. Hat och svek

I skydd av nattens mörker där färdas nu en man
Slöjorna de döljer de vägar som han kan
Han vandra nu där ensam på skogens långa stig
Iväg från allt det hemska iväg från alla krig

Ref.
Hatets låga tändes från dvalan den väckt
Hoppets låga brunnit ut nu ondska landet täckt
Du som föder ondska och färgar himlen röd
Lär dig dela med dig av ditt levnadsbröd

De som alltid sargar och förstör livets hav
Ni hatar mer än älskar ni följer mörkrets krav
Nu bannas goda tankar nu framtiden är vag
En liten strimma utav hopp skall skåda morgondag

Ref.

På sin vandring genom landet fri från hat och död
Minnena berättar bra om tiden då livet sjöd
Nu sveken tagit hjärta hårt i denna dag
Men själen kan ej bräckas fast elden är för svag

Ref.

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1