Söndag 22 december

5. Thrudvang - Så minns vi dom


Viking fram i skeppen for, de plundrade och de drack mjöd
Ingen rädsla för någons svärd, ingen rädsla för sin död
På vattnets yta skeppen bröt fram, årorna roddes av slavar
Som var tagna efter blodig strid som skett vid vikingars gravar

Viking gav sig aldrig i strid han var tapper, modig och djärv
Nej! Viking gav sig aldrig i strid han var tapper, modig och djärv

Nedbrända byar och blodiga män lämnades bakom vikings rygg
Ty bakom sköld och med svärdet i hand kände han sig alltid trygg
När slaget vunnits och elden steg var det stor fest på gång
Man drack mjödet ur tunnan och sjöng sin seger sång

När nidstång rests de med seglaren gick dikt upp i vinden
De styrde skeppen åter hemmåt trots att kylan bet i kinden
Hövding nöjd med de skatter han fått, stod där stolt i stäven
Plötsligt ett skepp dyker upp från babord, de bryter fram snabbt som räven

Piskans snärt och trummans sång tvingar slavar att öka takten
De följer båten som mot dom kom, de tar nu upp jakten
Hakar sig fast i fiender båt redo för äntring och strid
De drabbar samman i ett våldsamt slag, där fiende får betala med sitt liv

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1