Söndag 22 december

5. Aldrig sviker modet

Ur dimman en siluett tar form
ett drakskepp glider fram
Män ifrån norden kom
för att härja land

I stormars väldiga vrede
Viking kastar sig ut
Han lämnar hem och härd
för att söka havens slut.

Drakar söker genom storm
över hav de seglar fram
öppna vatten de rider
söker liv, söker land.

Klockor ringer, kloster brinner.
De flyr allt de kan
In i kloster söker skydd
Guds land står i brand.

Aldrig sviker modet när vi lämnar hamn
Aldrig sviker modet med svärdet i vår hand
Aldrig sviker modet när vi ger oss av
Aldrig sviker modet på öppna hav

Hammaren mot städet
svärd formas utav stål
Vi rusar fram för att ge dom vad dom tål.

Aldrig att vi vänder om
när det nalkas strid
Stridsropen ekar,död i slag ger oss frid.

Aldrig sviker modet...

Blotar till Götar för fädernas skull
Offrar till Oden på Ubbsola kull.

När våren kommer vintern dör
Han seglar fjärran hav
Om han dör i härnadslek
Bränt skepp är hans grav

Aldrig sviker modet...

Aldrig sviker modet när Nordan tar sitt tag
Aldrig sviker modet vid vårt sista slag
Aldrig sviker modet när vi lämnar hamn
Aldrig sviker modet med svärdet i vår hand

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1