9. Krigarkungen

Hovar dundrar fram genom skog över berg i vart rike
Fruktan råder hos var man, ty inget sett dess like
Klädd i blå rock och hatt och hans vapen var ett svärd
Så såg dom ut när de kom ridande i carolus här

I Danmark skeppet stötte i land och kung Fredrik på knäna neg
Han såg sin överman, kung Karl och slöt genast fred
De vände av mot Polen för att släcka fiendens glöd
Det man ej visste var att man gick mot sin egen död

I nio lång år av förlust och hjältedåd
Stog de där i Ukrainas mitt, över staden Poltava de rår
"Svenskar dra nu fram, besegra ryssens armé!
Skrek konung Karl han var rasanade vild och vred

Krutrök steg på himlen och lik-lukten var tung
Han föll för ett skott i Norge, där dog vår Svenska kung
Ropen skall över fälten, ryttare red med bud
Att stupad var vår konung. En skägglös dundergud