8. Fader
Han står där så ensam i smedjans heta glöd
Han svär att hämnas sin faders död
Han står där och sörjer medan han smider sitt svärd
Och hatet det växer inför hans långa färd.
Han ska samla sina mannar, ge sig ut på öppna hav
Han ska vandra genom öknar, han ska ställa höga krav
Han minns sin faders sista ord, han minns dom så väl
Han glömmer aldrig bort dom, dom finns i hans själ
Svik aldrig den vän
Du har gett ditt ord
Som har delat ditt hem
Du ska stå vid ditt ord
När morgondagen gryr då ska han söka strid
Inte vila förr hans fader har fått frid
När svärdet färgas rött av blodet från den man
Som tog hans faders liv, han känner ingen skam
