Söndag 22 december

3. Karin i Mot

Som rorkarl jag seglat tills båtsman jag blev
med makt över hela mitt skepp
Med seger i vinden över gränser vi klev
Med fiendens skräck i vårt grepp

Runor har ristats i främmande land
Över dåden vi gjort i vår dag
Men att vinnna Karin i Motets hand
Blir mitt hittills svåraste slag

Var dag som vi väntat, var dag som har gått
På våra fäders beslut
Jag blir inte glad för än henne jag fått
Min längtan tar aldrig slut

Vi träffas i lönndom, bak fädernas rygg
Med risker av oäkta slag
karin hon säger sig inte bli trygg
Förrän förbundet blir godkänt i lag

Om brudköpet skämtas bland mina män
Var gång som ölet ger rus
Han gifter sig rik, glömmerna sen
Och lever så gott i sitt hus

Men kärlek är större än pengar och guld
Hon är skön som hon är
Av pengar är redan kistan min full
Tagen av främmande här

Det blir så till slut, att jag som är Varg
Får Karin i Motet till fru
Fast Fadern är vrång, och till rösten är karg
Så står hon till våren som brud

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1