Söndag 22 december

1. Varg

Som en varg är jag på vandring igen
Jag följer stjärnor och månljusets sken
Jag fyller skeppen med dom tappraste män
Och jag lämnar dom kära vid stranden

Och som fågeln som flyger i skyn
Ständigt på jakt för sitt liv
Så är det bara spår som jag lämnar i dyn
När jag lämnar de kära vid stranden

Nu har jag vind i seglen igen
Jag lämnar mitt land och min borg
Jag drar ut över stormande hav
Med mitt hjärta så fyllt utav sorg

Jag hör vinden och vågornas sång
Jag hör älvor som sjunger i smyg
Jag ser min avbild i alger och tång
Och dom kära jag lämnat vid stranden

En kanna mjöd för att släcka min törst
En kanna mjöd när smärtan är störst
Och för den värk som jag har i mitt bröst
För dom kära som jag lämnat vid stranden

Valid XHTML 1.0 Strict Valid CSS 2.1